En pessimist i sitt livs form
2010-11-11 @ 15:20:27
Varför i hela fridens namn blir folk så upprörda för att man spyr galla över den här nedra snön som har invaderat marken? Jag tycker inte om snö och det står jag för. Jag är extremt väl medveten över att jag för tillfället råkar bo i fel del av landet. But still, I don't like snow. Det blåser just nu isiga vindar på tvären och det dimper ner något som känns som småspik. Kan det inte bara sluta nu?
Jag svor långa ramsor när jag, i något som liknande snöstorm, halkade mig ner mot stan i går kväll och hade samma problem hem från tennishallen den här förmiddagen. Cykla går ju inte, det är livsfarligt. Detta blir alltså första anledningen till snöhatet. Ingen cykel. Mr Nishiki får ta sin vintervila.
Next reason: Jag fullkomligt HATAR att det aldrig sandas i den här stan på ställen där det skulle behövas. Detta leder i sin tur till att varje steg man tar blir en fara för livet.
Anledning nummer två leder oss snabbt in på anledning numro tre. Ingen löpning. Det suger. S-U-G-E-R. Jag vågar inte löpa. Kanske skulle jag våga om jag sätter på mig cykel- eller skidhjälm och köper en hockeyutrustning så jag slipper slå mig halvt fördärvad om jag skulle halka och ramla.
Jag fick dock höra i morse att min häst verkar älska det här med snö. Hon går två meter i taget, lägger sig ner och rullar sig med alla fyra benen i vädret och verkar helt superlycklig över att det ligger en massa vitt på marken. Om min häst var med på Facebook skulle hon nog också protestera mot mina statusuppdateringar om hur illa jag tycker om snön.
Dö snö. Dööööö. Försvinn. Och håll dig borta en månad till åtminstone.