I jakten på passande musik som ska fylla min playlist named ”Autumn 2010” råkade jag springa på en melodi som fick mig att minnas en regnig vårkväll/natt för fem år sedan. Jag hade nyligen fattat ett av mitt livs svåraste beslut och balanserade på en tunn lina där ett enda snedsteg fick mig att ramla huvudstupa ner i ett bad av tårar som råkade vara mina egna.

Jag hade jobbat stängning på McDonald’s. Jag minns att jag bröt ihop i diskrummet på jobbet den kvällen och grät. Det regnade ute och jag minns att jag tyckte att det mer liknade höst än vår.  När jag åkte hem smattrade regnet ilsket mot rutan och jag spelade musik. När jag stannade bilen utanför min lägenhet gick luften ur mig och det kändes som att världen rämnade. Jag vet inte hur länge jag satt utanför lägenheten i bilen innan jag insåg att jag förmodligen hade kommit åt repeat-knappen på stereon. För låten spelades om och om igen. Och det var mitt i natten.

En vecka senare var allt över och mitt liv började om igen på något konstigt vänster. Som att ett gammalt och trött ånglok hostade i gång och sakta började rulla vidare efter ett kort stopp. Jag minns en stor lättnad. Men jag kommer aldrig att glömma.