För gårdagen kan vara mitt allt
Imorgon kan vara det värsta jag upplevt
Där smärta är vackert
Och det behagliga är fult

Och nuet slipper jag helst
För jag är en av alla dem
Som alltid är på väg någonstans
Långt bort utan destination

Den här känslan kan äta upp mig
Inta mig med en kraft som inte går att förklara
I mitt huvud går allt på repeat
Och mina egna regler gäller

Ibland stänger jag omvärlden ute
Men inte med flit, inte med mening
Mer som ett test för att se
Vem som är stark nog att öppna dörren

För när hösten är som mörkast
Tror jag aldrig att det ska bli vår
Och när det är sommar
Är vintern alltid långt bort

När alla andra vill veta var det roliga händer
Är jag den som vänder i gränden
Går hem och umgås med mig själv
Och söker efter svar som jag vet att ingen annan har